1. Det är en Disney-produktion, det här är inte en fördom, det här är sant, men det jag vill säga med det här är att: allt vad subtilitet heter kommer att gå förlorat. Varje sekund filmen är rolig kommer man att veta detta med hjälp av fånig musik och slap-stick humor och varje gång filmen är sorglig kommer känslorna smetas på så överdrivet mycket att man bara vill spy.
2. Allt vad känslosamhet och finkänslighet kommer sjabblas bort. Jag tror att detta skulle kunna bli en väldigt söt historia om saknad och sorg, men i händerna på Disney lär det förvandlas till en gigantisk moralisk lektion och den kommer bli så äckligt sentimental att man kommer känna sig smutsig efteråt.
3. Animationen ser riktigt fin ut men jag är lite rädd att de kommer överdriva "söthetsfaktorn" och försöka att få allt att se så extremt gulligt ut. Samma problem hade jag med "9" som jag verkligen tyckte hade potential att bli en annorlunda, kreativ historia för både vuxna och barn men som dessvärre i slutändan blev för barnslig och gullig och uppenbar i sitt budskap för att vuxna riktigt skulle kunna uppskatta den och något för mörk för barn. Jag tror att för att något ska bli bra måste man våga ta chanser, jag tror visst att barn kan uppskatta något som är lite mörkare, jag tror att det kan vara bra att ha med teman som går över barns huvud. Om de inte förstår alla dimensioner i en film kommer de troligen göra det längre fram i livet och jag tror det blir mycket mer minnesvärt i slutändan än all den massproducerade skiten som bara skriker ut det den vill ha sagt.
Ja, man ska inte döma i förhand, tänkte bara dela några farhågor jag har (och alltid har vad det gäller familjefilmer) och nej, jag har inga barn men jag har ju varit ett barn och kan därför känna från erfarenhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar