torsdag 12 juli 2012

Populärkulturella referenser, för eller emot?

Populärkulturella referenser inom TV, film och så vidare är ett konstant ämne för debatt bland de som är insatta i kulturen. Vissa älskar det och många hatar det. Många står också neutrala och anser att det handlar om de enstaka fallen i sig. För att förklara vad som menas med populärkulturella referenser kan man säga att det främst handlar om när någon i till exempel en film refererar till något annat populärkulturellt, det kan vara en annan film eller en TV-serie, utan att referensen på något sätt tillför något till handlingen eller har något med själva historien att göra. Detta brukar oftast göras för att uppnå komisk effekt och det används flitigt i diverse familjefilmer för att de vuxna i publiken ska känna att det finns något för dem i filmen också. Ett exempel är i "Rango" från 2011, där refereras det till både "Fear and loathing in Las Vegas" och diverse Spaghetti-västern filmer. Något som går högt över de flesta barns huvud men som deras föräldrar och andra vuxna i publiken kan uppskatta. Det existerar även i "Shrek" filmerna, är ganska vanligt förekommande i superhjältefilmer och det är framförallt vanligt i komedier, så som "Vampire Movie" och "Not another teen movie", där själva poängen i filmen ligger i att man känner till bakgrundsmaterialet som de hänvisar till.

Det här fenomenet är relativt nytt och dök upp under 80-talet när "Blockbustern" blev det stora inom filmindustrin. För att kunna göra flera barnvänliga filmer lade man då till den här nya dimensionen av humor, både för att kunna göra historier och dra skämt som barn och unga förstår, men ändå behålla de vuxnas uppmärksamhet. Fenomenet blev riktigt stort under 90-talet med filmer så som "Scary Movie" där premissen ligger i att de parodierar diverse populära skräckfilmer sånär på att de nästan kopierar dem, i det här fallet är det främst "Scream"-filmerna som blir parodierade men också "Jag vet vad du gjorde förra sommaren" och andra liknande filmer som var stora under 90-talet.

Vari ligger debatten då? Jo, speciellt filmkritiker kan bli väldigt upprörda över det här och det finns ett antal anledningar, för det första utesluter det stora delar av publiken, känner man inte till referensen blir det svårt att förstå vissa skämt och detta kan förstöra stämningen för många. För det andra innebär det att filmen eller TV-serien eller vad det nu kan vara åldras väldigt snabbt. Om man skriver ett skämt, till till exempel en TV-serie, och man refererar till ett fenomen som är väldigt stort när man skriver skämtet, kommer samma sak troligen inte vara lika ny eller "het" när själva avsnittet i TV-serien sedan sänds ett halvår senare. Och om två år är risken stor att många inte ens kommer att förstå det skämtet eftersom de har glömt bort referensen. Många kritiker menar då att vi slutar försöka att skapa kvalitativ underhållning och att det vi gör bara är roligt just för stunden. De som är för menar dock att populärkulturella referenser skapar en gemenskap bland de i publiken, det blir lätt att urskilja de som förstår från de som inte gör det och därför känner publiken en viss enhet eftersom man då tidigt i filmen kan lägga ner grundreglerna för vad som är roligt i filmen och vad som inte är det. Skrattet bland publiken blir mer enhetligt. Det skapar också en koppling mellan publiken och filmskaparna eftersom publiken då får veta att filmskaparna har också hört den här låten eller sett den här TV-serien och så vidare. Därför känner många sig mer indragna i handlingen och är mer uppmärksamma under filmens gång. Andra menar att alla filmer refererar oavsett, eftersom en film eller något annat kulturellt alltid existerar inom ett sammanhang, man antar alltid att tittaren har någon slags kulturell bakgrund och därför har förståelse för historien. Och det är klart, man måste ju vara något insatt i vilken tid, politiskt klimat eller kulturell identitet filmen eller TV-serien är skapad i. Visar du ett brittiskt diskbänksrealismdrama för någon stam på Papua Nya Guinea så kommer de troligen inte att förstå någonting av filmen. Detta är självklart, men det handlar just i det här fallet om att man inte bara sätter press på publiken att de ska förstå den kulturella bakgrunden, de måste dessutom förstå smalare referenser som bara en liten del av befolkningen kan ens ha hört talats om i många fall. 
"Twilight" populär att skämta om
Det finns alltså både för-och-nackdelar med populärkulturella referenser, det beror helt på vilken film det är och vem som ser den och när den är gjord. Det beror ju också helt klart på vilken referens man använder. Refererar man till "Borta med vinden " (eller någon annan klassiker) kommer referensen inte åldras lika snabbt som till exempel en referens till "Sommaren med Göran" (som ju de flesta redan hade glömt innan den kom ut). Ja, jag vet att det verkligen är att sätta två extremer mot varandra, men ni förstår.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar