"Moby Dick" är väl kanske inte världens hetaste roman för tillfället. Det är väldigt få som har läst den och även om de flesta har hört talas om den så är den något av en "bortglömd" klassiker. Även om jag själv har läst den kan jag inte säga att den konstant ockuperar mitt inre eller att det egentligen är något jag konstant bär med mig. Men kunskap är sällan tungt att bära och jag kan rekomendera "Moby Dick" till alla som är intresserade av djur, moral och filosofi.
Varför tjatar jag nu om denna bok kan ni undra, jo idag såg jag "Mondo Cane" en av sin tids största dokumentärer. Den är något rasistisk och anspelar mer än gärna på stereotyper som om de vore absolut fakta. Hur som helst så fick den här dokumentären mig att tänka på "Moby Dick" eftersom de visade hur ett fiskarsamhälle i Malaysia (tror jag det var, men jag är inte helt säker) hade som tradition att när någon ifrån deras by blev dödad av en haj åkte männen ut i en båt och fiskade och när de fångade en haj tvingade de upp dens käkar för att sedan stoppa ner en giftig sjöborre i dess hals och släppa tillbaka den stackars hajen i vattnet där den kunde simma runt i upp till tio dagar med hemsk smärta innan den till sist avled. Fiskarna gjorde då detta av hämnd, och nej de tog inte bara en haj (det är ganska svårt att säga exakt vilken haj som har gjort vad) de gjorde detta på varenda stackars haj som råkade komma i deras väg. Det var oklart om de ville hämnas på hela släktet eller om de bara ville maximera chansen för att få tag på just den hajen de var ute efter.
Varför tänker du nu på "Moby Dick"? Jo, huvudtemat i den boken är att man inte kan hämnas på djur. Djur besitter inga egenskaper som är "goda" eller "onda" det är mänskliga konstruktioner. Djur beter sig instinktivt och handlar efter ett fåtal principer som de inte reflekterar så mycket över. Alltså, vi kan inte hämnas på djur, eftersom djur inte kan hämnas på oss, när vi hämnas på något icke-mänskligt handlar det egentligen om en projecering av oss själva. Ett djur kan därmed aldrig handla fel, "att fela är mänskligt" heter det och sällan har väl sannare ord yttrats. Valen i romanen har inte gjort något fel och är därmed inte ond, det är fiskaren som boven i dramat.
Som sagt så vet jag att "Mondo cane" är en rasistisk konstruktion gjord av filmare som i ren tidsanda ansåg sig själva och hela västvärlden vara högre stående än de enkla vildarna som klär sig lustigt och har tokiga idéer om hämnd på djur. Självklart är jag medveten om detta, men det som chockerar mig är hur ofta man får höra av moderna människor som borde veta bättre att man ska hämnas på icke-mänskliga varelser. En del av er kommer säkert ihåg hur en arg norrlänning skrev en debattartikel i DN angående vargjaktens nödvändighet. En varg hade nämligen dödat hans hund, en sorglig händelse definitivt och säkert en personlig smärta men att en hel ras ska få lida för att en människa inte kan ha sin hund kopplad? Det krävs inget geni för att inse orimligheten i detta. På samma sätt hör man liknande argument för diverse jakter. I Australien tillexempel kan man höra om nödvändigheten av just hajjakt eftersom hajar ibland dödar simmare. Läser man på om ämne så kan man få lära sig att fler människor dör av exploderande brödrostar varje år än vad det är människor som dör av haj-relaterade skador. (de flesta som har dött under haj-omständigheter har dött av skador och infektioner som följer ett hajbett, hajar äter vanligtvis inte människor) Men trots detta faktum står det inga upprörda människor som skriker om hur vi ska ta hämnd på de hemska brödrostarna. Förvånad? Knappast, det finns ett flertal anledningar till varför jakt på djur ofta kallas "nödvändigt" men att förklä den grymhet som ofta uppstår under jakt med tanken om att det är "moraliskt rätt" nej, det är ett nytt lågvattenmärke.
Var vill jag komma med det här då? Att människor är onda och borde dö? Nej, självklart inte. Men jag tror att mer människor borde läsa klassiker. En klassiker är nämligen bara en sådan så länge den säger något om vår nutid och därmed den mänskliga naturen. Om alla insåg detta och lärde sig av den kunskap som redan existerar skulle vi kunna ändra detta. Det första steget till en bättre värld vore därför att ge alla människor ett bibliotekskort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar