Kultimera-testet

De flesta av er har säkert hört talas om ”Bechdel testet”. Testet som kan användas för att mäta kvinnlig medverkan i en film och hur pass utvecklad de kvinnliga karaktärerna är (det är för förtydligandets skull INTE ett test som avgör om en film är feministisk eller ej, det är helt ovidkommande). Testet går snabbt ut på att: Det ska finnas två kvinnliga karaktärer, som är namngivna och som pratar med varandra om något annat än män/en man. Det är nästan sjukt hur många filmer det är som inte klarar det här väldigt grundläggande kriteriet. Testet har självklart vissa problem, såsom vad gills som en kvinnlig karaktär? Räcker det om två kvinnliga karaktärer utbyter ett fåtal ord med varandra eller måste de ha en djupare eller längre konversation? (vloggaren feministfrequency klarade upp det här rätt bra genom att tillägga en 60-sekunders regel, det vill säga två kvinnor ska prata om något annat än män i mer än sextio sekunder för att filmen ska klara testet, men då uppstår så klart ett nytt problem, måste det vara en minut flytande, eller räcker det med om det är en minut som är utspridd över hela filmen?) Om ni Vill veta mer om just detta testet förklarar hon tio gånger bättre än vad jag gör:

Det är hur som helst INTE Bechdel testet jag ska diskutera idag utan jag ska nämligen dela med mig av mitt egna hemsnickrade test, som jag kallar för kultimera-testet. Det är helt enkelt ett test bestående av fyra enkla frågor som jag ställer mig själv när jag ser på en spelfilm eller en TV-serie. Testet avgör hur pass komplexa karaktären och handlingen är och det är ett försök att försöka hitta ett rimligt sätt att avgöra om det är en feministisk film eller serie men det funkar dock inte riktigt. För att filmen eller TV-serien ska klara av kriterierna ska svaret vara nej på minst tre av de fyra följande frågorna:

1. Är karaktärerna stereotypa eller klichéartade? Det vill säga känns karaktärerna som riktiga människor eller är de endast passade efter en viss mall för att platsa in med mediet? (Tillexempel är den ”sassy bögkompisen” en typisk sådan kliché som man så ofta ser inom den så kallade chick flick-genren, när jag testar vill jag inte att någon av karaktärerna ska vara klychig)

2. Överdrivs ofta olikheter och skillnader mellan olika grupper (tillexempel olika kön, etniciteter, sexualitet, hudfärger) för komisk effekt? Det här har också med stereotyper att göra, hur många serier och filmer som helst bygger upp hela sin humor kring just skillnader mellan två olika grupper, tillexempel i ”Sex and the city” där skillnaden mellan kvinnor och män är huvudtemat för hela serien.

3. Saknar karaktärerna djup och uttrycker endast triviala, uppenbara och fysiska känslor? Det vill säga pratar de inte om känslor eller djupare intryck överhuvudtaget? Karaktärer kan på flera sätt uttrycka känslor, genom inre eller yttre monolog, dialog, sång eller handlingar. Relativt få filmer klarar inte det här kriteriet eftersom de allra flesta filmer vill tala till oss på ett känslomässigt plan. En hel del serier klarar dock inte det här kriteriet, tillexempel pratar de ganska sällan om genuina och mer intima känslor i ”Two and a half men”. Det händer men det är sällan och det är så pass korta konversationer att de knappt märks i slutändan.

4. Värdesätts de stereotypt manliga och västerländska attributen och egenskaperna högre än de icke-västerländska och kvinnliga? Det här är en fråga som har att göra med både rasism och sexism. Det vill säga vilka egenskaper äger hjälten? Är det de typiskt manliga, såsom styrka, användandet av fysiskt våld och ständig konkurrens? Eller är det de stereotypt kvinnliga såsom gemenskap, omhändertagande eller vänskap?

Mitt kriterium när jag kollar på film eller TV-serier brukar som sagt vara att svaret ska vara nej på minst tre av fyra av de här frågorna för att det ska klara testet. Det innebär att de filmer eller TV-serier som klarar det har (enligt mig, men ni kan nog hålla med om att frågorna är ganska rimliga) genuina karaktärer som har ett ganska komplext känsloliv som samspelar med historiens narrativ. Ett par exempel på filmer/serier som klarar testet är: Billy Elliot (nej på alla fyra), Bridesmaids (nej på alla fyra), Starke man (nej på minst tre av fyra), Cabaret (nej på alla fyra).

Och exempel på några som inte klarar testet: Sex and the city (ja på två, nummer 1 och 2), Survival of the dead (ja på alla fyra),  Alla älskar Raymon (ja på minst tre av fyra, 2, 3 och 4)

Listorna kan fortsätta men jag orkar inte, ni kan ju börja applicera testet själva när ni ser på TV / film, och kanske se om ni kan utöka eller komma med egna förändringar. Det här testet är som sagt inte perfekt, vissa filmer kan inte klara av kriteriet fastän de har utvecklade karaktärer och vissa som inte har särskilt komplexa karaktärer kan komma igenom i alla fall. Så nej, det är inte perfekt. Men som vanligt, jag jobbar på det!