måndag 19 november 2012

Svar på tal

Eftersom Stig Larsson inte verkar vilja sluta med sin gnäll-turné genom kultursverige får väl någon berätta hur det står till, som referens har jag hans senaste intervju med DN.
Skamlöst snodd från Tobias Boströms blogg

Bara titeln: "jag är ett geni" sätter tonen på vad vi bävar inför att läsa. Jo, Stig Larsson är det plågade manliga geniet, eller tja, den plågade manliga klimakteriegubben. Enligt honom härstammar all kritik mot honom ifrån detta faktum, han är en gubbe i klimakteriet och detta är visst väldigt svårt för journalister, som enligt herr Larsson bara är misslyckade författare och poeter själva, därför uttrycker de ett hat mot honom. Det krävs fan mad skillz att vara en gnällig gubbe och journalister och skribenter vet detta, därför är de bara så jävla AVUNDSJUKA!!

Jag antar att Larsson blev mobbad i skolan och att lärarna sa just att mobbarna "bara var avundsjuka" när han sprang och skvallrade. Till skillnad från resten av oss som skakade av oss dessa illusioner vid högstadiet har Stig Larsson krampaktigt klamrat sig fast i detta så länge att det nu har blivit sanning. Och det fortsätter vara sanning även när vuxna med CSN-skulder och enplansvillor säger elaka saker om honom. Man måste applådera hans ståndaktighet i frågan, då många lever i en slags villfarelse att journalister bara gör sitt jobb, vet Stig Larsson bättre, de är bara ondskefulla, misslyckade människor som hackar på alla (män) som har ett uns av talang.

En annan insiktsfull och "sanningsenlig" sak han säger är att "Tjejer ska vara söta. Det är komplicerat för kvinnor att vara regissörer. Få är beredda att offra allt för att göra stor konst.", ja jävlar här börjar vi komma in på komplexa saker, alla vet ju att för att göra stor konst behövs minst en Y-kromosom och en penis (storleken har dock ingen betydelse), på samma sätt som att det, för att vara "söt" krävs minst två x-kromosomer och att man inte har firat sin 35:e födelsedag än. Och att offra allt är ju så himla svårt om man bara är en liten dam, vars högsta dröm är att få ihop det med en så fin herre som herr Larsson. Och att offra allt vet Stig Larsson mycket om, då han själv var tvungen till att dra på sig ett drogberoende och sedan bli av med det, allt för att kunna krysta fram ett mästerverk där han hänger ut alla som någonsin har känt honom.

Han fortsätter sedan med sanningsorgien genom att säga: "– Det gagnar mig inte, men jag har en moralisk skyldighet att säga sanningen. Det är enda sättet att få upp det dolda kvinnoförtrycket till ytan. Då ska man inte skjuta på budbäraren.", för alla vet att det bästa sättet att få upp kvinnohatet till ytan, det är att själv vara en oreflekterande kvinnohatare. Precis som när Kent Ekeroth läckte den ökända filmen med Erik Almqvist, jag slår vad om att det enda de två ville var att diskutera den dolda rasismen i samhället när de kallar tjejen för "blatte lover". Att vi alla inte har sett detta innan! Vem vet, det kanske rent av är så att alla som är öppet rasister, homofober, nazister och kvinnohatare endast vill föra upp samhällsproblemen till ytan? Tack snälle herrn för att du belyser detta som vi alla innan har varit så blinda inför!

Men han slutar inte med sitt korståg för sanning där! Han berättar dessutom att: "Feminister, säger han, brukar uppskatta att han talar klarspråk.", jajamensan! Inte nog med att han vet allt, han kan nu berätta hur människor känner, han lägger orden i munnen på folk och han gör det så bra! Det ska dock tilläggas att när skribenter kritiserar eller har åsikter om HONOM gör de ju endast detta av illvilja mot honom som person! Stig Larsson är inte bara mångsysslare, han är också ett ORAKEL! Om han ändå hade funnits på/ innan Nietzsches tid, då hade "Så talade Zarathustra" istället hetat "Så talade Stig Larsson" och vi hade alla vetat att den RIKTIGA övermänniskan, han som vi alla borde sikta på att vara som, inte är en adonis med en doktor i filosofi, NEJ, en äkta övermänniska det är banne mig en småfet, gubbsjuk 57-åring!

Utöver detta berättar han att han inte alls gillar "småtjejer", utan de är faktiskt numera i 35-års åldern, tack gode gud för att det lilla missförståndet reddes ut, en 35, 57, det är ju faktiskt i princip ingen åldersskillnad alls. Men för att göra det hela lite bättre och för att vi alla inte ska tro att han är någon slags pretentiös loser beter han sig så här: "Han refererar till rader av stora och mindre stora män. Åkallar August Strindberg, identifierar sig med Karl Ove Knausgård och Thors­ten Flinck. Jag ber honom nämna några kvinnor som han har tagit intryck av och då nämner han Marguerite Duras, Monika Fagerholm och Sofi Oksanen.", nej, det är inte alls krystat. Allt detta kommer så naturligt om man, som Stig Larsson, är ett geni. Och alla vet, att om man är ett geni, då behöver man inte finna sig i att ta kritik, inse sina egna brister eller ens vara lite blygsam om sina (före detta) framgångar.

Nu kanske ni tycker detta låter lite hårt, men då ska ni komma ihåg, att jag anser det vara min moraliska skyldighet få upp föraktet inför gnälliga, vita män i andropausen med storhetsvansinne till ytan. Och då tycker jag inte man ska skjuta budbäraren!

Vill ni läsa intervjun hittar ni den här och för övrigt tycker jag det var ganska skillat av mig att själv lyckas jämföra honom med Karl Ove Knausgård innan jag ens visste att han själv jämför sig med honom. Och ja, jag vet att intervjun är någon vecka gammal men har inte läst den innan, okej?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar