Record store day!

Igår var den femte internationella record store day. Detta firades förstås med införskaffandet av flera nya plastbitar. Jag var lite besviken eftersom jag inte hittade riktigt det jag letade efter. Så eftersom denna blogg läses av de närmast sörjande kan jag säga som tips att några skivor jag konstant letar efter är:
Rudimentary Peni- Death Churh eller The EPs of RP
Can- Tago mago eller ege Mbyasi (det kanske inte stavas så men ni fattar vinken)
Crass- The feeding of the 5000
Captain beefheart- Safe as milk

Så om någon där ute i stugorna har någon kopia av dessa liggande, så tveka inte. Men nu ska jag inte bara gnälla och tigga för jag hittade en hel del juveler igår. Gårdagens bästa fynd var faktiskt en skiva av the Animals, winds of change hette den. Jag insåg att jag innan har underskattat Eric Burdon och hans låtskriveri, för han är faktiskt inte bara en bluesig sångare med en skön röst, han är dessutom en riktig poet, beatnik style. Andra inköp var en hel drös med gamla sagoskivor faktiskt, med Tintin album inspelade på dem. Jag är en så stor nörd att jag inte har problem att erkänna detta. Omslagen på dessa skivor är nämligen så fina att de nu pryder väggarna på mitt rum. Ni kanske får en bilduppdatering om detta om någon av någon konstig anledning skulle vilja det. Det införskaffades även en Hansson och Karlsson skiva. En numrerad utgåva så jag är nu stolt ägare till skiva nummer 99 av 1000, och det är inte illa. Även en ny Buddy Holly skiva införskaffades eftersom den andra Buddy skivan jag har blev brutalt misshandlad av sin förra ägare. Det här är möjligtvis det tråkigaste inlägget någonsin (jag tror till och med det slår The Primal Screamer recensionen) och jag ber faktiskt om ursäkt för det, jag kan verkligen inte skriva såna här roliga "det här har hänt idag" inlägg. Men jag hoppas bli bättre på det med tiden.




Kronan i juvelen har en väldigt neutral utsida,
Men precis som Quasimodo har den en stalkande insida


Jag ville bara säga att jag hade en bra Record store day.